F10

 

SKATTERÄTT M.M. Del 1 (TAX LAW ETC. Part 1)

Innehåll / Contents

• Indirekta skatter / Indirect taxes

 

• Bakgrund till min forskning på området / Background to my research in the field
• Indirekta skatter och forskningen i Sverige – genomgång av forskningen i Sverige 1994 – 2020
• Indirect taxes and the research in Sweden – review of the research in Sweden 1994 – 2020
• T1. Tips till forskare inom EU-rätten och till studenter inför mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Södertörns högskola (Sh)
• T2. Tip-offs to researchers in the field of the EU law and to students before my lectures and seminars on the EU Master programme at Södertörn University (Sh) [T2=T1 translated into English]
• Rekommenderat studiematerial / Recommended study material
• Övriga av mina forskningsinriktade artiklar avseende moms i Balans fördjupning / The others of my articles aiming at research regarding VAT in Balans fördjupning

 

• Särskild föreläsning om svenska språkets ställning i EU-rätten / Special lecture on the position of the Swedish language in the EU law

 

• Vid min särskilda föreläsning om svenska språkets ställning i EU-rätten använder jag i första hand / At my special lecture on the position of the Swedish language in the EU law, I use in the first place

 

Indirekta skatter / Indirect taxes

 

Bakgrund till min forskning på området / Background to my research in the field

Jag har forskat i mervärdesskatterätt och EU-rätt, vilket ledde till mina avhandlingar / I have done research in VAT law and EU law, which led to my theses: licentiatavhandlingen (2011) och/and doktorsavhandlingen (2013) [in English]. Därefter har jag bl.a. fortsatt att undersöka frågor om mervärdesskatt (moms), fördjupat mig i forskningen som har bedrivits i Sverige 1994 – 2020 inom hela området indirekta skatter och författat om ämnet fiscal sociology (Sociology of taxation) / Thereafter, I have for example continued to examine questions about value-added tax (VAT), where I have focused on the research conducted in Sweden during the period of 1994 – 2020 within the whole of the field of indirect taxes and written about the subject of fiscal sociology (Sociology of taxation). Se denna / See this PDF, som innehåller Riksdagens inventering av skatteforskare 2013, där min licentiat- och doktorsavhandling (2011 och 2013) samt mitt forskningsarbete därefter i ämnet Sociology of taxation nämns i avsnitt 17.2 (s. 45) / which contains the Parliament’s inventory of tax researchers 2013, where my licentiate’s and doctor’s theses (2011 and 2013) and my research work thereafter on the subject of Sociology of taxation are mentioned in section 17.2 (p. 45).

Min doktorsavhandling från 2013 är tillgänglig i en femte upplaga enligt / My doctor’s thesis from 2013 is available in a fifth edition according to PFS Böcker, 029Blå / 030Blå. Se även exempelvis följande av mina böcker i ämnet moms / See also for example the following of my books on the subject of VAT: Momsrullan IV (The VAT roll IV) (025Blå) och / and Momsreform II (VAT reform II) (033Blå). Förfaranderegler om bland annat moms behandlar jag i Skatteförfarandepraktikan / Rules on procedure about for instance VAT, I treat in The Taxation procedure (018Grön).

 

Indirekta skatter och forskningen i Sverige – genomgång av forskningen i Sverige 1994 – 2020 (se F11)

 

Indirect taxes and the research in Sweden – review of the research in Sweden 1994 – 2020 (see F12)

 

T1. Tips till forskare inom EU-rätten och till studenter inför mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Södertörns högskola (Sh)

Angående vad forskare inom EU-rätten respektive studenter som skriver uppsats i något ämne inom EU-rätten bör tänka på beträffande metodfrågan och språkfrågan sammanfattar jag enligt följande:

En rent rättsdogmatisk metod bör undvikas, och i stället bör en komparativ metod eller rättsdogmatisk metod kompletterad med en komparativ tillämpas. Om det är fråga om problem angående implementering av direktiv i nationell lagstiftning, bör ett internt perspektiv anläggas på EU-rätten vid komparation. Det innebär att jämförelseunderlaget åtminstone bör bestå av lagstiftningen på området i fråga i Sverige och i ett annat EU-land. Om ett tredjeland också väljs, måste en viktning ske angående vilka principer för aktuellt ämne som gäller i tredjelandet i fråga. Exempelvis beträffande ämnet mervärdesskatterätt måste det undersökas om tredjelandet har en moms i sin ekonomi som uppfyller de principer i artikel 1.2 i EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG) vilka bestämmer vad som utgör mervärdesskatteprincipen enligt EU-rätten, dvs. vad som utgör moms enligt EU-rätten. Annars blir komparationen med tredjelandet ett prov utan värde. Kravet på en akademisk avhandling beträffande dess ändamålsenlighet går då förlorat redan från början av arbetet, om det är fråga om ett direktiv som ska implementeras i nationell lagstiftning, eftersom artikel 288 tredje stycket Fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF) innebär att medlemsstaterna är bundna av syftet med direktivet i fråga. En av EU-domstolens tolkningsprinciper är den teleologiska, vilket sålunda bör sättas i förhållande till nämnda primärrättsliga bestämmelse om att ett direktiv är bindande till sitt syfte för medlemsstaterna. Det går således inte att bara godta exempelvis OECD:s uppgifter om att tre fjärdedelar av världens länder har moms, om det är moms enligt EU-rätten som ska jämföras genom en komparation med ett tredjeland.

Om det å andra sidan är fråga om att ett nationalekonomiskt perspektiv anläggs på exempelvis mervärdesskatt, kan komparationer med tredjeländer ske utan någon särskild prövning enligt vad jag nyss har angivit, eftersom det då inte är fråga om en studie i ämnet i fråga, utan en studie om detta. Det är I så fall inte fråga i första hand om en implementeringsfråga avseende ett direktiv, och då är även språkfrågan mindre viktig i sig, varför engelskan som ett lingua franca typiskt sett kan fungera bra som språk för avfattandet av verket i fråga, med hänsyn till engelskans nuvarande ställning i det svenska skolsystemet. Med ett nationalekonomiskt perspektiv på ämnet i fråga bör metoden kompletteras med empiriska undersökningar i form av enkäter till olika tillämpare, både i ett primärnormsperspektiv och ett sekundärnormsperspektiv.

Exempelvis en uppsats som berör ett EU-direktiv bör dock beakta både de svenska och franska språkversionerna av en EU-dom, eftersom direktivet ska implementeras i svensk lag och EU-domstolens överläggningsspråk är franska, vilket därför är särskilt viktigt vid svåra tolkningar av EU-domar. Rättegångsspråket i aktuell EU-dom bör också beaktas, om det är möjligt för författaren. Dessa råd från min sida gäller oavsett om rättsakten från EU är ett direktiv eller en förordning eller direktiv jämte förordning (såsom beträffande mervärdesskatten).

Mina rekommendationer enligt ovan är givetvis inte uttömmande, utan jag får, beträffande exempelvis skatteregler som styrs innehållsmässigt av EU-rätten, också nämna sådant som att EU-domstolen får anses framhålla principen om en effektiv uppbörd som rättspolitiskt mål med momsen framför själva debiteringen av skatten (momsen), vilket jag konkluderade redan i min licentiatavhandling, och att ändamålet med ett skattesystem är just att uppbörden till finansieringen av välfärden ska fungera. I ett perspektiv av dekonstruktion kan systemet avfärdas, om det inte går att förbättra på grund av att analysen innebär att någon syntes inte är möjlig. Det är i korthet vad jag avser när jag anför att nationalekonomerna inte borde få upprätta en enda skattetabell, om inte företagsskatterättens betydelse för företagaren i en processituation kan utvärderas. Det projekt som jag alltjämt avser att gå vidare med, Användningen av skattemedel, är anledningen till att jag har skrivit böckerna om The Making of Tax Laws och angående Law and Language, dvs. till att jag har velat göra en förstudie till att sålunda utveckla fiscal sociology i Sverige. Det är för övrigt ett exempel på ett ämne om skatterätt, varför jag inte såg något problem beträffande till exempel implementeringsfrågan med att skriva de båda böckerna direkt på engelska (de nämns under PFS Böcker, 010Röd och 011Röd, och under F20). Legal Semiotics kan användas som ett verktyg i nämnda sammanhang och bör användas för att utveckla den rättsdogmatiska metoden, så att tolkning och systematisering av gällande rätt inte begränsas till att gälla semantiska, syntaktiska och logiska problemställningar, utan den text som ska tolkas sätts i en kontext där signs (tecken) får betydelse för tolkningsresultatet, såsom jag beskriver i min artikel i JFT från 2018: JFT 5 2018 s. 307-328, Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön, [English, On signs of tax crime in an artistic environment], se under Artiklar.

 

T2. Tip-offs to researchers in the field of the EU law and to students before my lectures and seminars on the EU Master programme at Södertörn University (Sh) [T2=T1 translated into English]

Regarding what researchers in the field of the EU law and students writing esays on some subject within the field of the EU law respectively should consider concerning the method question and the language question I summarize the following:

A purely law dogmatic method should be avoided, and instead should a comparative method or a law dogmatic method completed with a comparative be used. If it is a matter of problems regarding implementation of directives into national legislation, an internal perspective should be adopted on the EU law by the comparison. This means that the material for comparison should at least consist of the legislation in the field in question in Sweden and in another Member State of the EU. If a third country is also chosen, must that country be weighted regarding what principles concerning the subject in question that apply there. For example, concerning the subject of VAT law it must be examined whether the third country has a VAT in its economy fulfilling the principles in article 1(2) of the EU’s VAT Directive (2006/112/EC) which determine what constitutes the VAT principle according to the EU law, i.e. what constitutes VAT according to the EU law. Otherwise the comparison with the third country is pointless where the implementation question is concerned. The demand on a thesis with respect of its usefulness is then lost already in the beginning of the work, if it is a matter of a directive that shall be implemented into national legislation, since article 288 third paragraph of the Treaty on the Functioning of the EU (the Functional Treaty) means that the Member States are bound by the purpose of the directive in question. One of the interpretation principles of the Court of Justice of the EU (CJEU) is the teleological interpretation principle, which thus should be related to the mentioned primary law rule meaning that a directive is binding to its purpose for the Member States. Thus, one cannot just accept for example the OECD’s information that three quarters of the world’s countries have VAT, if it is VAT according to the EU law that is supposed to be compared with a third country.

If it on the other hand is a matter of a perspective of economics being adopted to for instance VAT, comparisons with third countries can be made without any particular trial according to what I have recently stated, since it then is not a matter of a study in the subject in question, but a study about the subject in question. Thus, it is not in the first place a matter of an implementation question regarding a directive, and then is also the language question in itself less important, why the English as a lingua franca typically can function well as a language for the work in question, with respect of the position of English in the Swedish school system. With a perspective of economics on the subject in question, the method should be completed with empirical studies in the form of inquiries to various appliers, both in a primary norm perspective and a secondary norm perspective.

However, an essay mentioning an EU-directive should regard both the Swedish and French language versions of a CJEU-verdict, since the directive shall be implemented into Swedish legislation and the CJEU’s language for its deliberations traditionally is French, which therefore is especially important at difficult interpretations of CJEU-verdicts. The language of the case at hand by the CJEU should also be considered, if it is possible for the author. These advice on my part apply regardless whether the legal act from the EU is a directive or a regulation or a directive together with a regulation (like concerning the VAT).

My recommendations mentioned above are of course not exhaustive, but I may, regarding for instance tax rules whose content are governed by the EU law, also mention something like that the CJEU may be considered emphasizing the principle of an effective collection as a law political aim with the VAT before the actual charging of the tax (the VAT), which I concluded already in my licentiate’s dissertation, and that the purpose with a tax system is precisely that the collection to the financing of the welfare shall work. In a perspective of deconstruction, the system can be dismissed, if it is not possible to improve due to the analysis meaning that any synthesis is not possible. This is in short what I mean when I state that the economists should not be allowed to make any tax tables, if not the importance of the enterprise tax law for the entrepreneur in a procedural situation can be evaluated. The project that I am still aiming to go further with, The Use of Tax revenues (Sw., Användningen av skattemedel), is the reason for me having written the books on The Making of Tax Laws and regarding Law and Language, i.e. for me having aimed to make a preliminary study to thus developing fiscal sociology in Sweden. By the way, it is an example of a topic about tax law, why I did not see any problem regarding for example the implementation question with writing these two books directly in English (they are mentioned under PFS Böcker, 010Röd and 011Röd, and under F20). Legal Semiotics can be used as a tool in the context mentioned and should be used to develop the law dogmatic method, so that interpretation and systematization of current law will not be limited to concern semantic, syntactic and logical problems, but the text to be interpreted will be put in a context where signs (Sw., tecken) get an importance for the interpretation result, like I am describing in my article in the JFT from 2018: JFT 5 2018 pp. 307-328, Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön, English, On signs of tax crime in an artistic environment, see under Artiklar.

 

Rekommenderat studiematerial / Recommended study material

 

Vid föreläsningar och seminarier angående forskningen avseende indirekta skatter använder jag i första hand följande material / At my lectures and seminars concerning the research regarding indirect taxes, I use in the first place the following material:

 

Indirekta skatter – forskningen i Sverige och EU-rätten (040Blå), för svenskspråkig grupp.

• Info om 040Blå, se under PFS Böcker.

 

Indirect taxes – the research in Sweden and the EU law (041Blå), for the English-language group.

• Info about 041Blå, see under PFS Böcker.

 

• Den som litet enklare vill sätta sig in i forskningsfrågorna i min serie om tre artiklar i JFT, sammanställda i 040Blå om sammanlagt 113 sidor, kan börja med mina fyra artiklar i Balans fördjupning om sammanlagt 31 sidor. De är sammanställda i Indirekta skatter – en introduktion till forskningen i Sverige och EU-rätten (042Blå).
• Info om 042Blå, se under PFS Böcker.

 

• He or she who wants a more simple way to go into the research questions in my series of three articles in the JFT, compiled into 041Blå of totally 113 pages, can begin with my four articles in Balans fördjupning of totally 31 pages. They are compiled into Indirect taxes – an introduction to the research in Sweden and the EU law. (043Blå)
• Info about 043Blå, see under PFS Böcker.

 

Båda böckerna återfinns i Indirekta skatter – en svensk erfarenhet av forskningen i EU-rätten (045Blå), inklusive en artikel om ett frihandelsavtal mellan USA och EU (TTIP), se under Artiklar.

Both books are to be found in Indirect taxes – A Swedish experience of the research on the EU law (044Blå), including an article about a free trade agreement between the USA and the EU (TTIP), see under Artiklar.

 

Övriga av mina forskningsinriktade artiklar avseende moms i Balans fördjupning / The others of my articles aiming at research regarding VAT in Balans fördjupning

För övrigt får jag beträffande mervärdesskatterätten även hänvisa till ytterligare en av mina forskningsinriktade artiklar i Balans fördjupning: Mervärdesskattens yttre gränser – en modell för forskare och processförare vid jämförelse av mervärdesskattelagen med EU-rätten, Bal 2019, Fördj.bil. 3 s. 19-26 (8 sidor), se under Artiklar. Denna artikel nämns inte i 040Blå eller 045Blå.

By the way, I may concerning the VAT law also refer to another of my articles aiming at research in Balans fördjupning: The VAT’s external limits – a model for researchers and solicitors at comparison of the value-added tax act with the EU law (i.e. my translation into English of the article recently mentioned), see under Artiklar. This article is not mentioned in 041Blå or 044Blå.

 

Särskild föreläsning om svenska språkets ställning i EU-rätten / Special lecture on the position of the Swedish language in the EU law

 

Vid min särskilda föreläsning om svenska språkets ställning i EU-rätten använder jag i första hand / At my special lecture on the position of the Swedish language in the EU law, I use in the first place:

Momsforskningen i Sverige – studiematerial avseende svenska språkets ställning (The VAT research in Sweden – a study material regarding the position of the Swedish language) (039Blå). Info på svenska / Info in English, se under/see under PFS Böcker.

Boken består i en artikel som jag har skrivit i JFT på svenska och översatt till engelska samt låtit översätta till finska (suomi), och de tre språkversionerna / The book consists of an article that I have written in the JFT in Swedish and translated into English, and I have hired ArthemaxX Business Services in Finland to translate the article into Finnish (suomi): se / see JFT 6 2021 s. 412-447 under Artiklar.