F14

SKATTERÄTT M.M. Del 3 (TAX LAW ETC. Part 3)

 

Innehåll

  • Lagstiftningsfrågor etc.
    • Förslag till en stor skattereform i Sverige
    • Ang. info hos Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) – en kommitté under Finansdepartementet
    • Särskilt om momsreformen 2023

 

  • Förfarande och process
    • Förvaltningslagen är subsidiär i förhållande till skatteförfarandelagen
    • Skatteprocessen regleras i förvaltningsprocesslagen som influeras av rättegångsbalken
    • Konkurrens mellan nationella och EU-rättsliga regelverk
    • Frågor om straffrätt på skatteområdet
    • Frågor om ekonomi och redovisning i förhållande till processuella frågor om moms och inkomstskatt

 

Lagstiftningsfrågor etc.

Förslag till en stor skattereform i Sverige

  • Från politiskt håll har behovet av en skattereform påtalats en längre tid, men ingenting händer. Under F13 anger jag att jag i en artikel,, JFT 5–6 2024, s. 455–496, lämnar ett förslag till en stor skattereform i Sverige. Det består i två grundläggande delar, där den ena delen av förslaget gäller företagsbeskattningen och den andra delen privatpersoner och beskattningen för dem avseende kapital och bostäder. I sistnämnda hänseende baseras mitt förslag i JFT 5–6 2024, s. 455–496 på Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13 (2017-10-18), dvs. Boxmodell för en enhetlig kapital- och fastighetsbeskattning: Yes box – alright?
  • I den första delen av JFT 5–6 2024, s. 455–496, dvs. ang. företagsbeskattningen, har jag utgått från min licentiatavhandling (2011), se under F10, och då särskilt beträffande mitt förslag om att införa en omvänd ordning jämfört med den som rådde dåförtiden, dvs. att bestämningen av skattesubjektet och sålunda företagare enligt min mening bör ske på så sätt att mervärdesskatterätten styr inkomstskatterätten.
  • Den som snabbt och enkelt vill överblicka mitt förslag till en stor skattereform kan läsa Förslag till grundbultar i en stor skattereform, vilken kan ses som en introduktion till eller kortversion av JFT 5–6 2024, s. 455–496 och jag anger den här som Bal 2025, Fördj. (2025-10-02).

 

  • Ang. info hos Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) – en kommitté under Finansdepartementet
    • I anslutning till JFT 5–6 2024, s. 455–496 och Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13 (2017-10-18) får ESO-rapport 2017:4 nämnas, vilken jag har kommenterat i sig i Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13 (2017-10-18) och jag återkommer till rapporten och min kommentar av den när jag i JFT 5–6 2024, s. 455–496 behandlar den del i mitt förslag till en stor skattereform i Sverige som avser kapital- och bostadsbeskattning för privatpersoner. ESO-rapport 2017:4 Yes box! En ESO-rapport om en ny modell för kapital- och bostadsbeskattning (Författare: professorerna Sven-Olof Lodin och Peter Englund) kan hämtas hos ESO via följande länk: https://eso.expertgrupp.se/rapporter/boxmodell-kapitalinkomst-och-bostadsbeskattning/ (see also the ESO’s English summary of its report 2017:4 ). Under ”Mediarapportering kring rapporten” hänvisar således ESO till artiklar om rapporten, och länkar finns till bl.a. sju artiklar där jag nämner rapporten. Mina artiklar är:
      • ”Förslag till grundbultar i en stor skattereform” (Proposal of cornerstones in a great tax reform), Bal 2025, Fördj. (2025-10-02). Artikeln kan ses som en introduktion till eller kortversion av JFT 5–6 2024, s. 455–496 (se nedan);
      • ”Jämlik bostadspolitik med boxmodell för kapital- och fastighetsbeskattning” (Equal housing policy with a box model for capital and real property taxation), DJ 20250925;
      • ”Förslag till en stor skattereform i Sverige som också förbereder en EU-skatt” (A proposal for a great tax reform in Sweden which also is a preparation for an EU tax), JFT 5-6 2024, pp. 455-496;
      • ”Bostadspolitiken bör förenas med revisionsplikt på ägarnivå” (The dwelling policy should be joined with a liability of auditing on the owner’s level), DJ 20230608;
      • ”Samlat grepp nödvändigt beträffande nationella skattereformer” (Overall grip necessary regarding national tax reforms), DJ 20200306;
      • ”Stabilt regeringsunderlag eller bristande låne- & bostadsbubbla” (Stable basis of government or deficient loan and dwelling bubble), DJ 20200102; och
      • Boxmodell för en enhetlig kapital- och fastighetsbeskattning: Yes box – alright? (A box model for a uniform capital and real property taxation: Yes box – alright?) Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13 (2017-10-18).

 

  • I samband med att jag i JFT 5–6 2024, s. 455–496 lämnar ett förslag till en stor skattereform i Sverige får också följande nämnas. Beträffande momsen innebär det att problemen med ”momskaruseller” försvinner (jfr F13). En del av förslaget baseras, som nämns ovan, på Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13 (2017-10-18), Boxmodell för en enhetlig kapital- och fastighetsbeskattning: Yes box – alright? Förslaget förbereder dessutom för ett införande av en EU-skatt, vilket är en fråga som kan bedömas i förhållande till frågan om tiggande EU-migranter, SMT 1 2024, s. 90-95. / In the context with my submitting in JFT 5–6 2024, pp. 455–496 of a proposal for a great tax reform in Sweden, the following may also be mentioned. Concerning the VAT it means that the problems with ”VAT carrousels” disappear (see F13). One part of the proposal is, as above-mentioned, based on Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13 (2017-10-18), A box model for a uniform capital and real property taxation: Yes box – alright? Furthermore, the proposal is preparing for an introduction of an EU tax, which is a question that can be judged in relation to the matter of begging EU migrants, SMT 1 2024, pp. 90-95 ().

 

I e-boken Stor skattereform i Sverige – ett förslag (023Grön) återger jag följande fyra artiklar in extenso, vilka utgör bokens avdelningar och bilagor:

  • Bal 2025, Fördj. (2025-10-02), Förslag till grundbultar i en stor skattereform, Avdelning I.;
  • JFT 5–6 2024, s. 455–496, Förslag till en stor skattereform i Sverige som också förbereder en EU-skatt, Avdelning II.;
  • Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13 (2017-10-18), Boxmodell för en enhetlig kapital- och fastighetsbeskattning: Yes box – alright? Bilaga 1; och
  • SMT 1 2024, s. 90-95, En EU-skatt är avgörande för att bl.a. Sverige ska ta ansvar på lång sikt för tiggande EU-migranter, Bilaga 2.

 

For education in English about a proposal for a great tax reform in Sweden, I have translated the four recently mentioned articles into (). See under Artiklar, where they are available with the following titles:

  • Proposal of cornerstones in a great tax reform, Bal 2025, Fördj. (2025-10-02);
  • A proposal for a great tax reform in Sweden which also is a preparation for an EU tax, JFT 5–6 2024, pp. 455–496;
  • A box model for a uniform capital and real property taxation: Yes box – alright? Bal 2017, Fördj.bil. 5 pp. 8-13 (2017-10-18); and
  • An EU-tax is decisive for inter alia Sweden to take its responsibility in the long view for begging EU migrants, SMT 1 2024, s. 90-95.

 

Särskilt om momsreformen 2023

  • I JFT 1-2 2024, s. 48-82 tar jag upp sådant som jag anser är plus och minus med momsreformen den 1 juli 2023, dvs. införandet av den nya mervärdesskattelagen (2023:200), ML.
  • I JFT 3 2020, s. 388-399 hade jag redan under 2020 kommenterat förslaget till momsreformen, SOU 2020:31.
  • I nämnda artiklar i JFT berör jag bland annat momsfrågor som jag anser återstår att utreda beträffande enkla bolag (och partrederier), vilka jag tog upp redan i min doktorsavhandling (2013), se under F10.
  • Frågorna i min doktorsavhandling, Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier, har jag även återgivit i en kortversion i JFT 1 2019, s. 61-70, Om rättsliga figurer som inte utgör rättssubjekt – den finska och svenska mervärdesskattelagen i förhållande till EU-rätten.
  • Jag berör frågorna om moms i enkla bolag i korthet också i JFT 4 2024, s. 294-329, Mellanmän och frågor om karusellhandel respektive vinstmarginalbeskattning – en jämförelse av gamla och nya mervärdesskattelagen i Sverige, där jag genomgripande tar upp en för frågan under F13 angående momsbedrägerier av s.k. karusellhandel viktig problematik, nämligen angående moms och förmedling.
  • Nämnda momsfrågor återstår således att utreda även efter momsreformen 2023.

 

Förfarande och process

 

Förvaltningslagen är subsidiär i förhållande till skatteförfarandelagen

 

För beskattningsförfarandet gäller i första hand skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Förvaltningslagen (2017:900), FL, är subsidiär i förhållande till SFL. Det innebär att om en förfarandemässig situation inte omfattas av SFL, kan den regleras av FL. Jag berör SFL respektive FL i:

  • Skatteförfarandepraktikan – med straff- och europarättsliga aspekter: Andra upplagan (018Grön); respektive
  • Nya förvaltningslagen och skatteförfarandet – studiematerial: Andra upplagan (019Grön).

 

Beträffande FL:s förhållande till EU-rätten anges i förarbetena till lagen om Sveriges anslutning till EU (dvs. SFS 1994:1500, EU-lagen eller Anslutningslagen), att det inte finns några EG-regler för hur ett medlemsland ska organisera sin förvaltning”, men att det ”samtidigt ligger […] i sakens natur att den nationella förvaltningen […] i många frågor deltar i en multilateral beslutsprocess där det gäller att bereda underlag och ståndpunkter i frågor som är av gemensamt intresse och som kan utmynna i lösningar som är förpliktande för de deltagande länderna”, vilket ”förutsätter synkronisering i tiden av de nationella beredningsprocesserna och aktualiserar bl.a. frågan om på vilket sätt det enskilda landet genom samordning av sitt agerande bäst kan ta sina samlade nationella intressen tillvara.” Jfr Regeringens proposition 1994/95:19 Del 1, Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, s. 453 och 454. Jfr även s. 531 i propositionen.

 

Det finns inte någon särskild rättsakt från EU angående förvaltningsrätten. Jag har anfört att lagstiftarens resonemang i förarbetena till FL om FL:s subsidiaritet (jfr prop. 2016/17:180 s. 38 och 39) innebär att FL är subsidiär till förvaltningsrättsliga bestämmelser som kan förekomma på områden där kompetens har överlåtits till EU materiellt sett (se s. 17 i 019Grön). Ett sådant område är momsområdet, där Sveriges riksdag vid EU-inträdet 1995 tilldelade EU:s institutioner kompetensen. I Momsen och fakturan: Tredje upplagan (031Blå) anför jag i avsnitten 5.2 – 5.2.2, att två EU-domar angående möjligheterna att utöva avdragsrätten för ingående moms innebär att EU-rätten har en påverkan på bevisningen, dvs. på förfaranderegler och formella regler avseende moms i SFL och ML. I sådana fall bör således FL:s subsidiaritet till SFL innebära att även regler i FL som berör moms utvecklas, tolkas och tillämpas med hänsyn till EU-rätten.

 

Frågor om europeiska lagstiftningar avseende förvaltningsrätt berörs i: / Questions about European legislations regarding administrative law are mentioned in: Administrative Rulemaking and Planning in European Laws, the seventh volume of the OUP series on the “Common Core of European Administrative Laws” (CoCEAL) project. Publicerad den 10 april 2025 / Published on 10 April, 2025. Docent Patricia Jonason, Södertörns högskola / Södertörn University, och jag har skrivit bidraget för: / and I have written the contribution for: Sweden.  Inledningen av info om volymen lyder / The info about the volume begins with the following:

”Administrative rulemaking and planning is an under-studied and under-theorized area of public law. To better understand how administrative functions and powers are discharged by public authorities and private bodies, this seventh volume in the Common Core of European Administrative Law series argues that we must consider all forms of administrative action, not just formal procedures and judicial review. As such, greater attention needs to be paid to administrative rulemaking and planning, which have a significant impact on economics and society.

Through extensive comparative research, this book examines this increasingly important field of administrative law. It focuses mainly on Europe, analysing ten national systems including eight European Union member states, Norway, and the UK, but it also explores the legal systems of the United States and China, as well as that of a non-state entity – the European Union itself.”

Se mer info om volymen via denna länk till / See more info about the volume via this link to OUP (Oxford University Press): https://global.oup.com/academic/content/series/c/the-common-core-of-european-administrative-law-coceal/?lang=en&cc=se

 

Skatteprocessen regleras i förvaltningsprocesslagen som influeras av rättegångsbalken

 

Skatteprocessen regleras i förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL. Eftersom FPL inte är så omfattande beträffande antalet regler och deras innehåll, anser jag att rättegångsbalken (1942:740), RB, bör beaktas när det exempelvis gäller att avgöra frågor om taleändring och rättskraften av en dom. Detta följer enligt min mening av förarbetena till den reform vid taxeringen 1991 som innebar att skatteprocessen ändrades från en beloppsprocess till en sakprocess, dvs. av Regeringens proposition 1989/90:74 om ny taxeringslag m.m., varvid jag till stöd för min uppfattning får nämna att lagstiftaren däri anförde bl.a. följande:

  • RB ”kan […] i vissa hänseenden tjäna som förebild vid utformningen av de lagregler som behövs för den nya processordningen” (jfr nämnda prop. s. 371).
  • Enligt RB är ”möjligheten till taleändring när det gäller ett nytt yrkande som stöder sig på väsentligen samma grund begränsad till underrätt”. Det ”bör” enligt lagstiftaren ”inte vara möjligt att i kammarrätt eller regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen, min anm.) ändra en väckt talan om ändringen innebär att en ny fråga förs in i målet” (jfr nämnda prop. s. 373).
  • ”Länsrätten” (numera förvaltningsrätten, min anm.) ”bör få avvisa den nya frågan om rätten finne att skulle vara förenat med någon olägenhet att till en gemensam handläggning ta upp båda frågorna. En sådan olägenhet kan t.ex. vara att ytterligare utredning behövs beträffande den nya frågan” (jfr nämnda prop. s. 373).
  • Lagstiftaren anförde också bl.a. att ”en doms rättskraft inte bör sträcka sig längre än det års taxering (numera beslut om slutlig skatt, min anm.) och det skatteslag som målet gällde” (jfr nämnda prop. s. 375).

 

  • I sistnämnda hänseende hänvisar jag också till följande från Skatteverkets hemsida, www.forssen.com, där det under Rättslig vägledning anges följande angående Saken i skatteförfarandet:

 

    • ”Beskattningsår och redovisningsperioder

      Saken är knuten till det beskattningsår eller den redovisningsperiod som omfattas av skattebeslutet. Om en omständighet eller ett händelseförlopp avser ett annat beskattningsår eller en annan redovisningsperiod så är det alltid fråga om en ny sak. Detta kallas ibland för beskattningsårets respektive redovisningsperiodens slutenhet.

      Mervärdesskatt för redovisningsperioden mars är därför exempelvis en annan sak än mervärdesskatt för redovisningsperioden april, även om det finns ett mycket nära samband mellan det som besluten omfattar.” [Besökt 2025-02-02.]

 

Konkurrens mellan nationella och EU-rättsliga regelverk

 

Om innehållet i skattereglerna styrs av EU-rätten, tolkas de utifrån två regelverk, det nationella svenska och det EU-rättsliga. Det är fallet med exempelvis momsen, som regleras i framför allt ML, och EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG). För beskattningsförfarandet och skatteprocessen har enligt EU-domstolen EU-rätten företräde framför nationell rätt. Detta enligt Costa-målet (6-64), ECLI:EU:C:1964:66. Jag har behandlat konkurrensen i fråga mellan regelverken vid föreläsningar (FÖ) på Södertörns högskola (Sh) 2017 och 2018 – se PFS Utbildning Skatt, under Sh 2015-2020.

En regelkonkurrens avseende en regel i ML respektive närmast motsvarande regel i mervärdesskattedirektivet får en lösning i en skatteprocess. Den formella lagkraftens princip löser inte konkurrensen. Detta gäller så länge som Costa-principen inte kodifieras i den nationella rätten. Jag berör detta i Bal 2017, Fördj.bil. 4 s. 15-19 (2017-09-01), där jag presenterade vad jag benämner Europatrappan, för att beskriva förhållandet mellan den nationella rätten och europarätten, Europatrappan – En normhierarkisk bild vid regelkonkurrens mellan svenska nationella och
europarättsliga regler med skatterättsexempel. Angående Europatrappan baserade jag mina föreläsningar (FÖ) vid Sh den 16 december 2020 på avsnitt 10.4 i 018Grön / Regarding the European stepladder, I based my lectures Södertörn University (Sh) on 16 December 2020 on my translation of section 10.4 in 018Grön: FÖ svenska och / and FÖ in English (). Se PFS Utbildning Skatt under Sh 2015-2020.

 

Frågor om straffrätt på skatteområdet

 

Beträffande straffrätten har inte kompetens tilldelats EU:s institutioner av Sveriges riksdag. I stället gäller en exklusiv nationell kompetens beträffande exempelvis reglerna i skattebrottslagen (1971:69), SBL (jfr prop. 1994/95:19 Del 1 s. 472). Det innebär enligt min uppfattning att problem föreligger beträffande omfattningen av beträffande begreppet skatt i SBL, närmare bestämt angående en felaktig debitering av moms som föranleder sådan betalningsskyldighet som ska redovisas i en särskild skattedeklaration och således inte i en vanlig momsdeklaration. Jag berör detta i följande artiklar:

  • DJ 20231127, ”Felaktigt debiterad moms föranleder betalningsskyldighet – inte skattebrott – ’karusellen’ går vidare”;
  • JFT 4-6 2023, s. 344-378, Momsbedrägerier genom karusellhandel – erfarenheter i Sverige avseende mervärdesskatt, redovisning och straffrätt i förhållande till EU-rätten;
  • Bal 2024, Fördj. s. 1-11 (2024-05-06), Aktuell utredning löser inte problemet med momsbedrägerier; och
  • DJ 20241213, ”Befrielse från felaktigt debiterad moms”.

 

Frågan om felaktigt debiterad moms berörs även i Sveriges advokatsamfunds yttrande av 2024-11-15 till Finansdepartementet över betänkandet Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier (SOU 2024:32), R-2024/1201. Se F13.

 

Jag berör frågor om åtgärder mot momsbedrägerier även i JFT 4 2024, s. 294-329, Mellanmän och frågor om karusellhandel respektive vinstmarginalbeskattning – en jämförelse av gamla och nya mervärdesskattelagen i Sverige. I JFT 5–6 2024, s. 455–496, Förslag till en stor skattereform i Sverige som också förbereder en EU-skatt, anför jag att en övergång till en produktionsfaktorskatt (proms), vilken ersätter bland annat moms och punktskatt, skulle lösa problemen med momsbedrägerier som innebär att fordringar på ingående moms mot staten föranleder skatteintäkter för staten, genom att sådana fordringar inte längre skulle förekomma, utan i stället en låg skattesats för en proms kompenserar företagen.

 

Ett särskilt problem i ett brottmål om skatt är frågan om efterhandskonstruktioner i förhållande till vad som förekommit i skatteprocessen. Det berörs av Sveriges advokatsamfund i R-2024/1201 (se F13), och jag har tagit upp det bland annat i JFT 5-6 2025, s. 355-372, Karusellhandelsmålen i Sverige kräver en förändring i god advokatsed.

 

Även Skatteförfarandepraktikan – med straff- och europarättsliga aspekter: Andra upplagan (018Grön) innehåller straffrättsliga frågeställningar på skatteområdet. Se även om:

  • särskilda straffrättsliga frågeställningar avseende moms under närmast föregående rubrik och under F13 angående ”Momskaruseller” samt näringspenningtvätt, m.m.; och
  • särskilda straffrättsliga frågeställningar avseende inkomstskatt i Bal 2019, Fördj.bil. 2 s. 13-17 (2019-04-29), Skattebrott och bokföringsbrott När det gäller hobbyverksamheter samt vilande aktiebolag som innehåller ägares bostadsfastighet.
    • I artikeln berör jag att om den som enbart har deklarerat överskott för en hobbyverksamhet anses bedriva näringsverksamhet, kan – i vart fall formellt sett – bokföringsbrott aktualiseras om denne inte har upprätta någon bokföring för verksamheten. Jag tar också upp att bokföringsbrott kan aktualiseras om en ägare till ett aktiebolag lägger sin bostad, t.ex. en villa, i sitt bolag. Även om bolaget är vilande och inte innehåller något annat än villan, utgör den näringsfastighet och bolaget ska lämna årsredovisning till Bolagsverket. En utebliven årsredovisning kan föranleda – i vart fall formellt sett – ett åtal för bokföringsbrott, trots att någon egentlig näringsverksamhet inte bedrivs i bolaget. I sådant fall har jag hjälpt likvidator att värja sig mot åklagares utredning om bokföringsbrott på grund av utebliven årsredovisning till Bolagsverket.
  • I sistnämnda hänseende får jag också nämna att det har förekommit fall där åklagaren har vitsordat att bokföringen i ett bolag är korrekt, men där bokföringsbrott har anförts av åklagaren enbart som en konsekvens av påståtts skattebrott, dvs. skattebrottet anförs som avgörande i sig för bokföringsbrott, oavsett att en ordnad bokföring vitsordas från åklagarens sida. I det sammanhanget får jag nämna att jag under närmast följande rubrik anför att utvecklingen genom Skatteverket (SKV) av en skattemässig god redovisningssed bör undvikas, och att frågan om det kopplade området mellan å ena sidan momsen och inkomstskatten och å andra sidan den civilrättsliga redovisningsrätten bör beforskas eller tas upp i akademiska uppsatser.

 

Dessutom återfinns under Artiklar en trilogi av artiklar vilka berör straffrätten och skatteområdet, vilka publicerades i Dagens Juridik: DJ 20190219, DJ 20190311 och DJ20190326.

 

Frågor om ekonomi och redovisning i förhållande till processuella frågor om moms och inkomstskatt

 

Mitt förslag till en stor skattereform i Sverige enligt JFT 5–6 2024, s. 455–496 skulle för små och medelstora företag framför allt innebära införandet av en gemensam beskattningsram för inkomstskatt och mervärdesskatt. Det vore enligt min uppfattning av stort värde på temat rättssäkerhet för småföretagarna, varvid jag förordar att möjligheten till undantag för dem från principen om att företag ska ha revisor upphävs. I stället bör värdet av att företag har en ordnad och av revisor granskad och godkänd bokföring höjas, så att bokföringens bevisvärde får en större betydelse i processer om skatt respektive brottmål på området än vad som enligt min erfarenhet är fallet numera. En utveckling syftande till att etablera en skattemässig god redovisningssed riskerar däremot att skapa en administrativ praxis av innebörd att förvaltningsmyndigheterna, SKV och Ekobrottsmyndigheten, godtyckligt kan åsidosätta rättssäkerheten för individen, här företagaren. Utvecklandet av begreppet god redovisningssed bör därför fortsatt tillhöra Bokföringsnämndens ansvarsområde [jfr 8 kap. 1 § första stycket första meningen bokföringslagen (1999:1078)], i stället för att nämndens uppgifter överförs till Revisorsinspektionen den 1 januari 2027 (såsom förslogs i budgetpropositionen för 2026). Till detta sammanhang hör problematiken med att SKV, förvaltningsrätterna och kammarrätterna utvecklar en faktisk gällande rätt vid sidan av gällande rätt i egentlig mening, vilket jag har berört bland annat i JFT 4 2025, s. 261-294, Rättssäkerhet i mål om moms och anknytande frågor i Sverige.

I berörda hänseende får jag också nämna, att jag redan i mina avhandlingar varnade för att det s.k. kopplade området mellan beskattningen och den civilrättsliga redovisningsrätten skulle upphävas, såsom föreslås såväl för momsen som för inkomstskatten enligt SOU 2002:74 (Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv) respektive SOU 2008:80 (Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet). I enlighet med vad jag anför ovan riskerar dessa förslag att leda till åtminstone processuella bevisproblem, när det gäller att skilja företagarna från konsumenterna, om den influens från utvecklingen av god redovisningssed inom civilrätten som faktiskt finns på momsområdet respektive inkomstskatteområdet skulle avbrytas. Processuella bevisproblem uppstår enligt min mening i sådant fall, genom att SKV skulle komma att anföra en skattemässig god redovisningssed om de skatterättsliga redovisningsreglerna frikopplas från de civilrättsliga såsom utredningarna SOU 2002:74 och SOU 2008:80 föreslår. Jfr min licentiatavhandling, s. 179, 180, 268, 315 och 316, och min doktorsavhandling, s. 53 och 162 (se F10). De båda utredningarna har inte lett till lagförslag i nämnda hänseende, och någon lagstiftningsåtgärd vidtogs inte heller därvidlag när ML ersatte mervärdesskattelagen (1994:200) den 1 juli 2023. Frågor angående det kopplade området tillhör de centrala frågorna för tillämpningen av företagsskatterätten, varför de bör beforskas eller tas upp i akademiska uppsatser såväl avseende mervärdesskatten som avseende inkomstskatten.