F11 – forssen.com

Här redovisas mitt specialprojekt med en genomgång av forskningen i Sverige 1994 – 2020 på området indirekta skatter

Mitt specialprojekt med en genomgång av forskningen i Sverige 1994 – 2020 på området indirekta skatter, där redovisningen lämnas under följande rubriker:

- Momsforskningen i Sverige
- Punktskatteforskningen i Sverige
- Forskningen i tullrätt i Sverige
- Översikt – i Tidningen Balans, www.tidningenbalans.se, finns under fördjupning kortversioner av mina artiklar 2020 – 2022 i JFT avseende forskningen inom området indirekta skatter i Sverige

Momsforskningen i Sverige

Se under Material FÖ SEM mm, där jag under rubriken Föreläsning den 14 december 2021 och seminarium den 20 december 2021, vid Södertörns högskola återger samlat i digital form under länkarna A-F det material som jag har utarbetat som ett studie- och forskningsmaterial ang. metodfrågor i momsforskningen i Sverige. För enkelhetens skull återges materialet även här:

Försättsblad till materialet under länkarna A-F nedan.

- A. Alumn från Örebro universitet om momsforskningen i Sverige.
- B. Momsforskningen i Sverige – vart är den på väg? Del 1
- C. Momsforskningen i Sverige – vart är den på väg? Del 2
- D. Momsforskningen i Sverige – metodfrågor
- E. Alumn från Örebro universitet bygger på sin momsforskning med sammansatta transaktioner i förhållande till EU-rätten
- F. Vara och tjänst vid sammansatta transaktioner – tolkning och tillämpning enligt mervärdesskattelagen och EU:s mervärdesskattedirektiv

Jag bygger vidare på det materialet, och under Artiklar har jag lagt ut en artikel i JFT, där jag går vidare med svenska språkets ställning i momsforskningen i Sverige. Den artikeln, med titeln ”Momsforskningen i Sverige – svenska språkets ställning” (JFT 6 2021 s. 412-447), bygger vidare på min artikel med titeln ”Momsforskningen i Sverige – metodfrågor” (JFT 6 2020 s. 716-757), som återfinns under D. i det ovan nämnda materialet.

Dessutom har jag översatt båda artiklarna till engelska [English: JFT 6 2020 s. 716-757; JFT 6 2021 s. 412-447], och låtit översätta språkartikeln även till finska [suomi: JFT 6 2021 s. 412-447]. Detta material var avsett till min särskilda föreläsning om ”användningen av Språket i ett komparativrättsligt sammanhang” på EU-magisterprogrammet vid Södertörns högskola, Sh, höstterminen (HT) 2022, men i stället höll jag ett högre seminarium vid Sh 2022-12-14 på temat ”Svenska språkets ställning i EU -särskilt om momsforskningen”, Offentlig rätt (se under Material FÖ SEM mm). Meningen är att jag ger den särskilda föreläsningen vid Sh HT 2023 eller senare.

Jag har ställt samman de båda artiklarna till en bok, Momsforskningen i Sverige och EU-rätten – metodfrågor och svenska språkets ställning. Boken återfinns under PFS Böcker, kod 036Blå, där jag också har översatt den till engelska: The VAT research in Sweden and the EU law – method questions and the position of the Swedish language (037Blå).

Till böckerna 036Blå (svenska) resp. 037Blå (engelska) hör 035Blå (svenska) resp. 038Blå (engelska). 035Blå resp. 038Blå innehåller mitt förslag till att bygga modeller – verktyg – att användas som stöd för att beforska en momsfråga. Jag behandlar bland annat en bifråga från min doktorsavhandling, och sätter den i ett större sammanhang med sammansatta transaktioner i momshänseende, vilket har lett till ”verktygsboken”, 035Blå, med titeln Vara och tjänst vid sammansatta transaktioner – tolkning och tillämpning enligt mervärdesskattelagen och EU:s mervärdesskattedirektiv. Även den har jag således översatt till engelska, 038Blå, med titeln Goods and services at composite transactions – interpretation and application according to the Swedish VAT Act and the EU’s VAT Directive. För övrigt kan min artikel ”Sammansatta transaktioner och semiotik beträffande moms” (SvSkT 3 2020 s. 160-172) ses som en förstudie till 035Blå (resp. 038Blå). Här på hemsidan finns även min Specialversion av den artikeln, med avsnitten Sammanfattning och Avslutande synpunkter, vilka Svensk Skattetidning (SvSkT) föreslog att jag skulle ta bort på grund av utrymmesskäl: Specialversionen av SvSkT 3 2020 s. 160-172). Jag har översatt båda versionerna till engelska: English, translation of original; English, translation of special version.

Jag har tagit fram böckerna främst till min undervisning om forskningsfrågor och EU-rätt på EU-magisterprogrammet vid Sh.

Punktskatteforskningen i Sverige

Jag har byggt vidare på materialet avseende momsforskningen, så att jag numera har ett material som också omfattar Punktskatteforskningen i Sverige.

Sålunda har jag skrivit en artikel i JFT, där jag går vidare med skattesubjektsfrågan i punktskatteforskningen: ”Punktskatteforskningen i Sverige – skattesubjektsfrågan” (JFT 3 2022 s. 242-276). Även den artikeln har jag översatt till engelska [English].
Även den artikeln har jag främst tagit fram till min undervisning om forskningsfrågor och EU-rätt på EU-magisterprogrammet vid Sh.

Forskningen i tullrätt i Sverige

I den första och den tredje och avslutande artikeln i min forskningsserie i JFT på området indirekta skatter enligt ovan har jag även berört forskningen avseende tullrätt i Sverige. Se i det hänseendet:

- avsnitt 5.3.2 i ”Momsforskningen i Sverige – metodfrågor” (JFT 6 2020 s. 716-757), [English]; och
- avsnitten 5.2 och 5.3 i ”Punktskatteforskningen i Sverige – skattesubjektsfrågan” (JFT 3 2022 s. 242-276), [English].

Avsnitten ingår i avdelningarna I och III i min e-bok Indirekta skatter – forskningen i Sverige och EU-rätten, 040Blå. I den avslutande översikten i den boken (avsnitten 2.3 och 3) nämner jag det tills vidare avbrutna arbetet med TTIP (The Transatlantic Trade and Investment Partnership), dvs. ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Eftersom både företag och konsumenter är skattesubjekt beträffande tull, anser jag att fokus i forskningen inom tullrätten bör sättas på att det för hela området indirekta skatter inom EU införs ett gemensamt varubegrepp. Det skulle inte bara leda till förenklingar inom EU beträffande moms, punktskatter och tull, utan även vara förberedande för tullfrågor vid ett framtida införande av frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA. Jag tar upp angelägenheten av att arbetet med TTIP återupptas särskilt i min artikel ”EU:s frihandelsavtal med USA, TTIP – en motvikt till förflyttningen av världsekonomins tyngdpunkt till Asien och till gagn för världsfred” (JFT 4 2022, s. 425-436).

Jag får nämna, som en koppling till vad jag skriver om avseende fiscal sociology (FS), att jag i avsnitt 3 i den avslutande översikten i boken 040Blå, AVDELNINGARNA I, II OCH III – ÖVERSIKT, anför att min varning för att hamna i vad jag kallar för matematikfällan i forskningen [jfr Bal 2020 (English)] gäller även vid forskningen i ämnet FS. Artificiell intelligens (AI) är användbart inom forskningen avseende exempelvis indirekta skatter, men AI bör enbart användas som ett verktyg och inte utgöra metoden i sig för studien i fråga, vilket jag således anför också beträffande forskningsinsatser avseende FS. Se mer under F20.

Översikt – i Tidningen Balans, www.tidningenbalans.se, finns under fördjupning kortversioner av mina artiklar 2020 – 2022 i JFT avseende forskningen inom området indirekta skatter i Sverige

Min serie bestående i tre artiklar i JFT avseende forskningen i Sverige angående indirekta skatter sammanfattar och kompletterar jag i Balans fördjupning enligt följande:

JFT del 1, 42 sidor – motsvaras i Balans fördjupning av Momsforskningen i Sverige – vart är den på väg? Del 1, Bal 2021, Fördj.bil. 2 s. 22-28 (8 sidor), där jag sammanfattar angående metodfrågor; och av Momsforskningen i Sverige – vart är den på väg? Del 2, Bal 2021, Fördj.bil. 2 s. 29-36 (7 sidor), där jag angående momsen polemiserar mera än teoretiserar.

JFT del 2, 36 sidor – motsvaras i Balans fördjupning av Momsforskningen i Sverige – vart är den på väg? Del 3, Bal 2022, Fördj. 2 s. 1-8 (8 sidor), där jag sammanfattar om svenska språkets ställning i momsforskningen.

JFT del 3, 35 sidor – motsvaras i Balans fördjupning av Indirekta skatter och forskningen i Sverige – vart borde den vara på väg? Del 4, Bal 2023, Fördj. 1 s. 1-8 (8 sidor), där jag sammanfattar om punktskatteforskningen och knyter ihop hela området indirekta skatter (moms, punktskatter och tull) samt avslutar Del 4 med att ange vart jag anser att forskningen på det området borde vara på väg.

De 4 artiklarna i Balans fördjupning finns också samlade i 042Blå, Indirekta skatter – en introduktion till forskningen i Sverige och EU-rätten.

Den som litet enklare vill sätta sig in i forskningsfrågorna i min serie om tre artiklar i JFT, vilka är på sammanlagt 113 sidor, kan således börja med mina fyra artiklar i Balans fördjupning om sammanlagt 31 sidor. I Balans fördjupning finns också något mer jämfört med i JFT, eftersom jag där inte bara sammanfattar serien i JFT. I Balans fördjupning lägger jag nämligen även ut trådar som väcker mera tankar beträffande aspekten problematisering än bara en sammanfattning av teorier. De sammanlagt 31 sidorna i min serie i Balans fördjupning sammanfattar och kompletterar sålunda de 113 sidorna i min forskningsserie i JFT. De båda serierna som jag har skrivit i JFT och Balans, vilka således också återfinns under Artiklar, bör vara till nytta för både forskare inom skatterätten och tillämpare som arbetar med omfattande och svåra skatteprocesser eller brottmål om skatt, genom att jag pekar på osaklighet i forskningen, framför allt när det gäller att skattesubjektsfrågan förbises, vilket är till men även för undersökningen av en fråga om skatteobjektet. En problematisering av ett ämne angående moms eller punktskatter bör inte ske enbart utifrån skatteobjektet, och således utan att skattesubjektet beaktas, eftersom grundproblemet för dessa skatter gäller att åtskilja skattesubjektet (dvs. i princip företagaren) från konsumenterna (dvs. i princip från vanliga privatpersoner). Den aspekten är lika viktig oavsett om läsaren är en forskare, rättstillämpare eller lagstiftaren, när det gäller att beskriva och/eller bedöma ämnena moms och punktskatter. Beträffande tull är det skatteobjektet som är av intresse i första hand, eftersom skattesubjektet därvidlag kan vara en företagare eller en konsument.