Här redovisas min genomgång av forskningen i Sverige 1994 – 2020 på området indirekta skatter
Min genomgång av forskningen i Sverige 1994 – 2020 på området indirekta skatter redovisas under följande rubriker:
-
- Momsforskningen i Sverige
- Punktskatteforskningen i Sverige
- Forskningen i tullrätt i Sverige
- Översikt – i Tidningen Balans, www.tidningenbalans.se, finns under fördjupning kortversioner av mina artiklar 2020 – 2022 i JFT avseende forskningen inom området indirekta skatter i Sverige
Momsforskningen i Sverige
Se PFS Utbildning Skatt, under Södertörns högskola (Sh), fr.o.m. 2021, där jag under rubriken Föreläsning den 14 december 2021 och seminarium den 20 december 2021 nämner länkarna enligt nedan, A-F, med ett material som jag har utarbetat som ett studie- och forskningsmaterial ang. metodfrågor i momsforskningen i Sverige:
Försättsblad till materialet under länkarna A-F nedan.
-
- A. Alumn från Örebro universitet om momsforskningen i Sverige, se under Artiklar: ÖN 20210527
- B. Momsforskningen i Sverige – vart är den på väg? Del 1, se under Artiklar: Bal 2021, Fördj.bil. 2 s. 22-28 (2021-03-25)
- C. Momsforskningen i Sverige – vart är den på väg? Del 2, se under Artiklar: Bal 2021, Fördj.bil. 2 s. 29-36 (2021-04-07)
- D. Momsforskningen i Sverige – metodfrågor, se under Artiklar: JFT 6 2020 s. 716–757
- E. Alumn från Örebro universitet bygger på sin momsforskning med sammansatta transaktioner i förhållande till EU-rätten, se under Artiklar: ÖN 20200920
- F. Vara och tjänst vid sammansatta transaktioner – tolkning och tillämpning enligt mervärdesskattelagen och EU:s mervärdesskattedirektiv, se info om 035Blå under PFS Böcker
Jag byggde vidare på det materialet, och under Artiklar lade jag ut en artikel i JFT, där jag gick vidare med svenska språkets ställning i momsforskningen i Sverige. Den artikeln, med titeln ”Momsforskningen i Sverige – svenska språkets ställning” (JFT 6 2021 s. 412-447), byggde vidare på min artikel med titeln ”Momsforskningen i Sverige – metodfrågor” (JFT 6 2020 s. 716-757), som återfinns under D. i det ovan nämnda materialet.
Dessutom har jag översatt båda artiklarna till engelska [JFT 6 2020 pp. 716-757; JFT 6 2021 pp. 412-447], och låtit översätta språkartikeln även till finska [suomi: JFT 6 2021 s. 412-447]. Detta material var avsett till min särskilda föreläsning om ”användningen av Språket i ett komparativrättsligt sammanhang” på EU-magisterprogrammet vid Södertörns högskola, Sh, höstterminen (HT) 2022, men i stället höll jag ett högre seminarium vid Sh 2022-12-14 på temat ”Svenska språkets ställning i EU -särskilt om momsforskningen”, Offentlig rätt. Se PFS Utbildning Skatt, under Södertörns högskola (Sh), fr.o.m. 2021. Se även F10, under rubriken Särskild föreläsning om svenska språkets ställning i EU-rätten / Special lecture on the position of the Swedish language in the EU law.
Jag har ställt samman de båda artiklarna till en bok, Momsforskningen i Sverige och EU-rätten – metodfrågor och svenska språkets ställning. Boken återfinns under PFS Böcker, kod 036Blå, där jag också har översatt den till engelska: The VAT research in Sweden and the EU law – method questions and the position of the Swedish language (037Blå).
Till böckerna 036Blå (svenska) resp. 037Blå (engelska) hör 035Blå (svenska) resp. 038Blå (engelska). 035Blå resp. 038Blå innehåller mitt förslag till att bygga modeller – verktyg – att användas som stöd för att beforska en momsfråga. Jag behandlar bland annat en bifråga från min doktorsavhandling, och sätter den i ett större sammanhang med sammansatta transaktioner i momshänseende, vilket har lett till ”verktygsboken”, 035Blå, med titeln Vara och tjänst vid sammansatta transaktioner – tolkning och tillämpning enligt mervärdesskattelagen och EU:s mervärdesskattedirektiv. Även den har jag således översatt till engelska, 038Blå, med titeln Goods and services at composite transactions – interpretation and application according to the Swedish VAT Act and the EU’s VAT Directive. För övrigt kan min artikel ”Sammansatta transaktioner och semiotik beträffande moms” (SvSkT 3 2020 s. 160-172) ses som en förstudie till 035Blå (resp. 038Blå). Under Artiklar finns även min Specialversion av den artikeln, med avsnitten Sammanfattning och Avslutande synpunkter, vilka Svensk Skattetidning (SvSkT) föreslog att jag skulle ta bort på grund av utrymmesskäl: Specialversionen av SvSkT 3 2020 s. 160-172). Där återfinns också mina översättningar av båda versionerna till engelska.
Jag har tagit fram böckerna främst till min undervisning om forskningsfrågor och EU-rätt på Magisterprogrammet i europarättsliga studier vid Sh.
Punktskatteforskningen i Sverige
Jag har byggt vidare på materialet avseende momsforskningen, så att jag numera har ett material som också omfattar Punktskatteforskningen i Sverige.
- Sålunda har jag skrivit en artikel i JFT, där jag går vidare med skattesubjektsfrågan i punktskatteforskningen: ”Punktskatteforskningen i Sverige – skattesubjektsfrågan” (JFT 3 2022 s. 242-276). Även den artikeln har jag översatt till engelska [English].
- Även den artikeln har jag främst tagit fram till min undervisning om forskningsfrågor och EU-rätt på EU-magisterprogrammet vid Sh.
Forskningen i tullrätt i Sverige
I den första och den tredje och avslutande artikeln i min forskningsserie i JFT på området indirekta skatter enligt ovan har jag även berört forskningen avseende tullrätt i Sverige. Se i det hänseendet:
-
- avsnitt 5.3.2 i ”Momsforskningen i Sverige – metodfrågor” (JFT 6 2020 s. 716-757), [English]; och
- avsnitten 5.2 och 5.3 i ”Punktskatteforskningen i Sverige – skattesubjektsfrågan” (JFT 3 2022 s. 242-276), [English].
Avsnitten ingår i avdelningarna I och III i min e-bok Indirekta skatter – forskningen i Sverige och EU-rätten, 040Blå. I den avslutande översikten i den boken (avsnitten 2.3 och 3) nämner jag det tills vidare avbrutna arbetet med TTIP (The Transatlantic Trade and Investment Partnership), dvs. ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Eftersom både företag och konsumenter är skattesubjekt beträffande tull, anser jag att fokus i forskningen inom tullrätten bör sättas på att det för hela området indirekta skatter inom EU införs ett gemensamt varubegrepp. Det skulle inte bara leda till förenklingar inom EU beträffande moms, punktskatter och tull, utan även vara förberedande för tullfrågor vid ett framtida införande av frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA. Jag tar upp angelägenheten av att arbetet med TTIP återupptas särskilt i min artikel ”EU:s frihandelsavtal med USA, TTIP – en motvikt till förflyttningen av världsekonomins tyngdpunkt till Asien och till gagn för världsfred” (JFT 4 2022, s. 425-436).
Jag får nämna, som en koppling till vad jag skriver om avseende fiscal sociology (FS), att jag i avsnitt 3 i den avslutande översikten i boken 040Blå, AVDELNINGARNA I, II OCH III – ÖVERSIKT, anför att min varning för att hamna i vad jag kallar för matematikfällan i forskningen [se under Artiklar, Bal 2020, Fördj.bil. 2 s. 17-27 (2020-04-20) (English)] gäller även vid forskningen i ämnet FS. Artificiell intelligens (AI) är användbart inom forskningen avseende exempelvis indirekta skatter, men AI bör enbart användas som ett verktyg och inte utgöra metoden i sig för studien i fråga, vilket jag således anför också beträffande forskningsinsatser avseende FS. Se mer under F20.