Forskning

Forskning (Research – contents in English )

 

Denna undersida har jag tänkt ska fungera som en idéguide för studier och forskningsinsatser inom skatterätt m.m. eller som stöd för praktiker till att fördjupa argumentationen i skatteprocesser, etc. Vidare är min tanke att den ska fungera som en förstudie till fördjupade studier eller forskning i ämnena fiscal sociology respektive artificiell intelligens. För studier och forskning återfinns nedan även information som jag ger som en allmän information till stöd för studenter, forskare och praktiker.

 

  • SKATTERÄTT M.M. (TAX LAW ETC.)
    • Del 1 (Part 1) F10 (/)
      • F11 ()
      • F12 [F12=F11 translated into English ]
    • Del 2 (Part 2) F13 (/)
    • Del 3 (Part 3) F14 ()

 

  • Sedan 2015 har jag hållit en föreläsning och ett seminarium varje år i ämnet God förvaltning på på Magisterprogrammet i Europarättsliga studier vid Södertörns högskola (Stockholm), Sh. I början baserade jag undervisningen på rättsfall. Under åren 2021 – 2023 baserade jag undervisningen på min genomgång av forskningen i Sverige på området indirekta skatter under tiden 1994 – 2020. Materialet återfinns under F10 (och F11/F12). Från och med 2024 baseras den på min genomgång av i första hand frågor om så kallade ”momskaruseller” och näringspenningtvätt. Materialet återfinns under F13. / Since 2015, I have held a lecture and a seminar each year on the subject of Good governance on The Master’s programme in European Legal Studies at Södertörn University (Stockholm), Sh. At the start, I based the education on case-law. During the years 2021 – 2023, I based the education on my review of the research in Sweden in the field of indirect taxes during the period 1994 – 2020. The material is to be found under F10 (and F11/F12). As from 2024, I base it on my review of in the first place so-called ”VAT carrousels” and commercial (professional) money laundering. The material is to be found under F13.

 

  • Sålunda är mina huvudalternativ till föreläsningar och seminarier på Sh ämnena under F10 (och F11/F12) respektive F13. Under 2022 höll jag på Sh också en särskild föreläsning om svenska språkets ställning i EU-rätten, vilket även nämns under F10. / Thus, my main alternatives for the lectures and seminars at Sh are the subjects under F10 (and F11/F12) and F13 respectively. During 2022, I also held at Sh a special lecture on the position of the Swedish language in the EU law, which is also mentioned under F10.

 

  • Angående mina kurser på Sh sedan 2015, se under: / Regarding my courses at Sh since 2015, see under: Material FÖ SEM mm.

 

    • Angående mina kurser i min egen regi, se under: / About my courses under my personal arrangement, see under: PFS Utbildning Skatt.

 

  • Angående begreppet god förvaltning, se: / Regarding the concept good governance, see:
    • artikel 15.1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt / article 15(1) of the Treaty on the Functioning of the European Union
    • artikel 41 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna / article 41 of the EU Charter of Fundamental Rights
    • 5 – 8 §§ i förvaltningslagen (2017:900) / sections 5 – 8 of the Administration Act

 

  • FISCAL SOCIOLOGY [Sociology of taxation (Sw., skattesociologi)] F20 (/)

 

  • Artificiell intelligens / Artificial Intelligence F30 (/)

 

  • Språkfrågan – en röd tråd i F10, F20 och F30 / The language issue – a main thread in F10, F20 and F30 (/)

 

    • All kunskap är inte nedtecknad kunskap. Det är dock kunskap som betecknas som vetenskap. Vetenskap avseende ett ämne uttrycks som nedtecknad kunskap i form av ett sammanhängande system av språkliga satser. För att genomföra ett forskningsprojekt är sålunda språket ett centralt moment. Beträffande juridiken gäller forskningen tolkning av texter, dvs. lagtext, förarbeten och rättsfall, etc. Det är också fallet med forskning inom skatterätten. Språkfrågan är en röd tråd för vad jag framhåller beträffande forskningen under F10 (SKATTERÄTT M.M.), F20 (FISCAL SOCIOLOGY) och F30 (Artificiell intelligens). I korthet nämner jag språkfrågan på följande sätt därvidlag.

 

    • F10 gäller metodfrågor i samband med forskningen inom området indirekta skatter, särskilt beträffande mervärdesskatt. Jag varnar där för att använda vad jag benämner en rent rättsdogmatisk metod, genom att forskaren utgår från att en rättsdogmatisk metod är den enda rätta för forskningen inom mervärdesskatterätten. Det riskerar att leda till att mervärdesskatterätten inte längre behandlas som ett rättsvetenskapligt ämne. Forskaren riskerar att gå i vad jag kallar för matematikfällan, genom att använda logik och matematik som en metod i sig i stället för enbart som en modell – ett verktyg – till stöd för forskningsinsatsen. Problematiken i fråga förstärks av att det ofta inom forskningen i skatterätt i Sverige förekommer att engelskan sätts framför svenska språket. Det är särskilt problematiskt beträffande frågor om indirekta skatter, eftersom tolkningen av exempelvis en regel i den svenska mervärdesskattelagen ska ske utifrån två regelverk, det svenska och det EU-rättsliga. Alla EU-språk är officiella språk och likvärdiga. Det enda språk som intar en särskild ställning är franskan, som är det språk som är avgörande vid överläggningen i EU-domstolen, när domstolen avkunnar dom avseende en svårtolkad fråga. Den som använder en rättsdogmatisk metod för analysen av en fråga om mervärdesskatt bör enligt min mening komplettera den genom att använda juridisk semiotik (legal semiotics). Jag beskriver juridisk semiotik i min artikel ”Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön”, Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland (JFT), JFT 5 2018 s. 307-328 [English, On signs of tax crime in an artistic environment (notera, min översättning av artikeln / note, my translation of the article)].

 

    • F20 gäller fiscal sociology, vilket jag översätter till skattesociologi. Jag avser att behandla frågan om användningen av skattemedel. Därvidlag är det enligt min mening inget problem med att använda engelska språket, utan snarare en fördel, eftersom ämnet är globalt jämfört med ämnen som styrs av EU-rätten. Under F20 nämner jag bl.a. att jag föreslår användningen av legal semiotics som ett metodologiskt inslag vid genomförande av empiriska studier av moms. Det sker i Part III (On signs of tax crime in an artistic environment) i min bok 011Röd, Law and Language on The Making of Tax Laws and Words and context – with Legal Semiotics. Sålunda ingår min artikel On signs of tax crime in an artistic environment som Part III i min bok 011Röd, dvs. JFT 5 2018 s. 307-328 på engelska / in English ingår.

 

    • F30 gäller användningen av artificiell intelligens (AI) i forskningen inom skatterätten. Logik och matematik bör, som nämnts, användas endast som ett verktyg därvidlag. Beträffande mervärdesskatterätten är AI ett användbart verktyg för kategoriseringen av olika verksamheter vid registreringen till mervärdesskatt. För att hänföra ett företag till en ändamålsenlig bransch bör språket användas på ett verklighetsnära sätt vid upprättandet av olika kategorier för registret. På så sätt kan också AI användas för prövningen av ett företag beträffande vilken kategori det tillhör utan att det flyter emellan olika kategorier. Emellertid kan givetvis ett företag vara verksamt inom flera kategorier och då ges det också flera så kallade SNI-koder av Skatteverket vid registreringen. Ett optimalt system för momsregistreringen åstadkoms givetvis genom att det läggs upp med hänsyn mera till frågan om användningen av skattemedel än att själva skatterätten ska styra därvidlag. På så sätt underlättas regeringens budgetarbete. Det underlättar också Skatteverkets urval av objekt för granskning och den kan ske effektivare redan i samband med registreringsfrågan. På så sätt blir typiskt sett även uppbörden av moms effektivare, genom att företag som inte hör hemma i momsregistret avvisas – det är centralt för momsen att företagen anses fungera som uppbördsmän åt staten.

 

    • All knowledge is not knowledge written down. It is however so with knowledge denoted as science. Science regarding a subject is expressed as knowledge written down in the form of a continuum of linguistic sentences. To conduct a research project is thus the language a central element. Concerning the law research is about interpretation of texts, i.e. legislation, preparatory works and case-law, etc. This is also the case with research within the tax law. The language issue is a main thread for what I emphasize regarding the research under F10 (TAX LAW ETC.), F20 (FISCAL SOCIOLOGY) and F30 (Artificial intelligence). In short, I mention the language issue as follows in that respect.

 

    • F10 concerns method questions in connection with the research within the field of indirect taxes, especially regarding value-added tax. There, I am warning for the use of what I denote as a purely law dogmatic method by the researcher setting out from a law dogmatic method being the only right one for the research within the VAT law. It risks leading to the VAT law no longer being treated as a jurisprudential subject. The researcher is risking to go into what I call the trap of mathematics by using logic and mathematics as a method in itself instead of only as a model – a tool – to support the research effort. The problems in question are enhanced it often within the research in tax law in Sweden occur that English is set before the Swedish language. That is especially problematic concerning questions about indirect taxes, since the interpretation of for instance a rule in the Swedish VAT act shall be based on sets of legislation, the Swedish and that of the EU law. All EU-languages are official languages and equal. The only language with a special position is French, which is the decisive language at deliberations of the Court of Justice of the EU (CJEU), when the CJEU is passing a verdict regarding a question hard to interpret. Anyone who uses a law dogmatic method for the analysis of a question on VAT should, in my opinion, complete it by using legal semiotics. I describe legal semiotics in my article ”Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön” (On signs of tax crime in an artistic environment), JFT 5 2018 pp. 307-328 [English].

 

    • F20 concerns fiscal sociology, which I translate into Swedish skattesociologi. I aim to treat the question on the use of tax revenues. In that respect, it is in my opinion no problem with using the English language but rather an advantage, since the subject is global compared with subjects governed by the EU law. Under F20, I mention inter alia that I suggest the use of legal semiotics as a methodological element whem conducting empirical studies of VAT. I do so in Part III (On signs of tax crime in an artistic environment) in my book 011Röd, Law and Language on The Making of Tax Laws and Words and context – with Legal Semiotics. Thus, my article On signs of tax crime in an artistic environment is included as Part III in the book 011Röd, i.e. JFT 5 2018 s. 307-328 in English is included.

 

    • F30 concerns the use of artificial intelligence (AI) in the research within the tax law. Logic and mathematics should, as mentioned, be used only as a tool in that respect. Regarding the VAT law, AI is a useful tool for the categorizing of various activities at the registration to VAT. To assign an enterprise to an appropriate line of business, the language should be used in a down-to-earth way at the establishing of different categories for the register. In that way, AI can also be used for the trial of an enterprise regarding what category it belongs to without it rippling across between different categories. However, an enterprise can of course be effective within several categories and then it is given several so-called SNI-codes by Skatteverket (the tax authority) at the registration. An optomal system for VAT registration is of course accomplished by it being set up with regard more of the question on the use of tax revenues than the tax law itself governing in that respect. In that way, the Government’s budget work is made easier. It is also making the tax authority’s choice of objects for auditing easier and this can become more efficient already in connection with the registration question. In that way, also the collection of VAT becomes typically more effective by enterprises not belonging to the VAT register be rejected – it is central for the VAT that the enterprises function as commissioners for the State.

 

  • Uppbörd – en röd tråd i F10, F13, F14, F20 och F30 / Collection – a main thread in F10, F13, F14, F20 and F30 (/)

 

    • Under F10 nämner jag, beträffande exempelvis skatteregler som styrs innehållsmässigt av EU-rätten, att EU-domstolen får anses framhålla principen om en effektiv uppbörd som rättspolitiskt mål med momsen framför själva debiteringen av skatten (momsen). Det konkluderade jag redan i min licentiatavhandling (2011-12-15), och att ändamålet med ett skattesystem är att uppbörden till finansieringen av välfärden ska fungera.

 

 

    • Under F14 nämner jag att jag under F13 hänvisar till artikel 050, där jag lämnar ett förslag till en stor skattereform i Sverige. Det består i två grundläggande delar, där den ena delen av förslaget gäller företagsbeskattningen och den andra delen privatpersoner och beskattningen för dem avseende kapital och bostäder. I den första delen av artikel 050, dvs. ang. företagsbeskattningen, har jag utgått från min licentiatavhandling, och då särskilt beträffande mitt förslag om att införa en omvänd ordning jämfört med den som rådde dåförtiden, dvs. att bestämningen av skattesubjektet och sålunda av företagare enligt min mening bör ske på så sätt att mervärdesskatterätten styr inkomstskatterätten. Även om en sådan reform genomförs, är det viktigt också uppbördsfrågan beaktas, och att den får en central plats även vid behandlingen av frågan om användningen av skattemedel (F20) och utvecklingen av AI som ett verktyg för kategoriseringen av olika verksamheter vid registreringen av företag hos Skatteverket (F30).

 

    • Under F10, I mention, regarding for instance tax rules whose content are governed by the EU law, that the CJEU may be considered emphasizing the principle of an effective collection as a law political aim with the VAT before the actual charging of the tax (the VAT). Already in my licentiatavhandling (2011-12-15), I concluded this and that the purpose with a tax system is that the collection to the financing of the welfare shall work.

 

 

    • Under F14, I mention that I under F13 refer to article 050, where I submit a proposal for a great tax reform in Sweden. It consists of two fundamental parts, where one part concerns the corporate taxation and the other concerns private persons and the taxation for them regarding capital and dwellings. In the first part of article 050, i.e. regarding the corporate taxation, I have set out from my licentiate’s dissertaion and then in particular concerning my suggestion about introducing a reverse order compared to what applied at the time, i.e. that the determination of the tax subject and thus of entrepreneur in my opinion should be made in the way that the VAT law governs yhe income tax law. Even if such a reform would be carried out, it is important that the question on collection too is regarded and that it will be given a central place also at the treatment of the question about the use of tax revenues (F20) and that the development of AI as a tool to categorize various activities at the registration of enterprises at Skatteverket (the tax authority), F30.

Allmän information till stöd för studenter, forskare och praktiker

 

Rättskällor i ett nationellt och globalt perspektiv – länksamlingen

 

  • Länksamling till offentligt tryck och myndigheter etc., domstolar inom och utom Sverige och källor inom bl.a. EU, FN, WTO, ICC, OECD, Interpol och frihandelssammanslutningar samt utländska bibliotek och myndigheter, USA och Nato – ett verktyg för bl.a. skatterättsliga studier

 

Jag har utvecklat detta verktyg för bl.a. skatterättsliga studier. Det utgörs av en samling av länkar till hemsidor inom och utom Sverige. Länksamlingen har jag lagt upp med hjälp av info hos Google och Wikipedia. Den innehåller dels en fullständig samling av ämnesområden etc. som jag tar upp, dels olika rutter (R) till varje område, R1 – R11, vilka är följande:

 

  • R1, Sveriges riksdag och Regeringen etc. samt Sveriges advokatsamfund
  • R2, Vissa svenska myndigheter och branschorganisationer/fackföreningar, etc.
  • R3, Vissa domstolar etc. inom och utom Sverige
  • R4, Europarättsliga organisationer m.m.
  • R5, Förenta Nationerna (FN), Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Världshandelsorganisationen (WTO)
  • R6, OECD
  • R7, Interpol
  • R8, Vissa internationella frihandelsavtal etc.
  • R9, Vissa utländska bibliotek och myndigheter
  • R10, Vissa uppgifter som berör USA
  • R11, Nato

 

Vissa källor angående språkfrågor avseende svenska resp. engelska samt avseende EU

 

/ Förkortningar – olika svenska lagar, etc./Abbreviations – various Swedish acts, etc.: Klicka här/Click here.

Förkortningar av vissa riksdagsutskott: Klicka här.

 

Språk på vilka ett företag utan krav på särskilt tillstånd från Skatteverket kan upprätta sin bokföring / Languages which an enterprise may use without a special permit from the tax authority to fulfil the requirement to maintain accounting records 

  • svenska/Swedish
  • danska/Danish
  • norska/Norwegian
  • engelska/English

 

[Se 1 kap. 4 § första stycket bokföringslagen (1999:1078) / See Ch. 1 sec. 4 first para of the (Swedish) Book-keeping Act.]

 

Om gällande mervärdesskattelag (2023:200) samt föregångarna mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Mervärdesskattelagen (2023:200), ML, gäller fr.o.m. den 1 juli 2023, vilken återfinns här och ersätter mervärdesskattelagen (1994:200).

Från bilagorna 4-6 i prop. 2022/23:46 återges här jämförelsetabeller mellan reglerna i ML och mervärdesskattelagen (1994:200) resp. mellan ML och EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG):

 

  • Här återfinns förarbetena till ML: SOU (del 1), SOU (del 2), prop. och SkU.
  • Dessutom återfinns här riksdagens meddelande om beslutet att anta ML.
  • Jag kommenterade SOU avseende ML i Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland (JFT), ”Synpunkter på vissa regler i förslaget till en ny mervärdesskattelag i Sverige – SOU 2020:31” (JFT 3 2020 s. 388-399), och nämner även den artikeln i avsnitten 4 och 5.2 i min artikel ”Punktskatteforskningen i Sverige – skattesubjektsfrågan” (JFT 3 2022 s. 242-276).

 

Under Böcker m.m. återfinns bland annat böcker som jag har skrivit om den gamla lagen (1968:430) om mervärdeskatt (GML) och om mervärdesskattelagen (1994:200), ML. I det hänseendet får nämnas, att Mervärdesskatt En handbok, andra upplagan (1994) innehåller (på s. 410-418) en paragrafnyckel mellan GML och ML (vilka där förkortas ML och NML). I Supplement nr 2 till den boken skrev jag bland annat om vad som var på gång beträffande momsen inför Sveriges EU-inträde 1995, och i Svensk moms i EU skrev jag direkt efter EU-inträdet om de nya reglerna på momsområdet.

I fortsättningen använder jag förkortningen ML, när jag skriver om 2023 års lag, och GML, när jag skriver om 1994 års lag. För 1968 års lag använder jag inte längre förkortning, utan skriver ut dess fullständiga benämning.

 

Vissa rättsakter

Följande EU-rättsakter kan användas vid studier och forskning inom till exempel området indirekta skatter (vilket består i första hand av moms, punktskatter och tull). [OBS! Rättsakterna uppdateras inte här]:

 

 Certain legislations

The following EU-legislations can be used for studies and research within for example the field of indirect taxes (which consists in the first place of VAT, excise duties and customs). [Note! The legislations are not updated here]:

 

/ Jämför särskilt artikel 15.2 b i mervärdesskattedirektivet och i the VAT Directive och orden sakrätter och rights in rem / Compare especially article 15(2)(b) of mervärdesskattedirektivet and the VAT Directive and the words sakrätter and rights in rem:

  • ”Medlemsstaterna får betrakta följande som materiella tillgångar: b) Sakrätter som ger innehavaren nyttjanderätt till fast egendom.” /
  • ” Member States may regard the following as tangible property: (b) rights in rem giving the holder thereof a right of use over immovable property;”

 

 Särskilt om betydelsen av in rem på engelska / Especially about the meaning of in rem in English

[Källa/source: https://dictionary.cambridge.org/sv/ordbok/engelska/in-rem (besökt 2024-04-12 / visited on 12 April, 2024)]

Definition av in rem från / Definition of in rem from Cambridge Business English Dictionary © Cambridge University Press:

  • in rem (adverb LAW): relating to a legal action that deals with property rather than a person.

 

Exempel på in rem från Wikipedia / Examples of in rem from Wikipedia

 

  • In the theory of in rem rights, there is a direct relationship between a person and a thing.
  • This has been described as a remedy ”quasi in rem”.
  • The initial decree of registration and the subsequent certificate of title are actions ”in rem”.
  • Things that are the subject of litigation ”in rem” (”res litigiosa”) may be the subject of a valid contract of sale as well.
  • In personam is distinguished from ”in rem”, which applies to property or all the world instead of a specific person.
  • They further sought forfeiture of the fins under ”in rem” jurisdiction, resulting in the unusual case title.
  • In that case, the jurisdiction exercised by the court is referred to ”in rem” jurisdiction (i.e. jurisdiction over the thing), instead of ”in personam” jurisdiction.
  • In rem asset recovery has been controversial and the fairness of the procedures has been questioned.
  • The rights include ”jus in re” (right on the property) and ”jus in rem” (right against the property).
  • He explained some of the differences in the service of process required in ”in rem”, ”quasi in rem”, and ”in personam” actions.

 

[Wikipedia noterar att exemplen är tagna från nätet och att eventuella åsikter i exemplen inte representerar åsikterna som hålls av  Cambridge Dictionarys redaktörer, Cambridge University Press eller dess licensgivare. / Wikipedia notes that the examples are obtained from the Internet and that eventual viewpoints in the examples do not represent the viewpoints held by the editors of Cambridge Dictionary, Cambridge University Press or its licensors.]

 

SFS-historik över förfaranderegler inom skatterätten – ett verktyg för studenter och forskare samt praktiker

SFS-register över beskattningsförfarande och förvaltningsprocess: Andra upplagan, som är tillgänglig under PFS Böcker (kod 021Grön), innehåller ett historiskt register över SFS och förarbeten avseende författningar om beskattningsförfarandet och förvaltningsprocessen i Sverige. På sidan 12 i boken finns ett schema över SFS-historiken avseende författningarna. Schemat ger en väg bakåt i författningshistoriken för olika förfaranderegler.

SFS-registret sträcker sig från 1950-talet till och med SFS 2019:804, som vid tillkomsten av bokens senaste upplaga var senaste ändrings-SFS beträffande mervärdesskatteförordningen (1994:223). Jag har tänkt mig att bokens register ska stimulera akademiker verksamma inom skatterätten till forskning beträffande frågor om beskattningsförfarandet, men att det givetvis också ska vara till nytta för praktiker, såsom domare och processförare verksamma på skatteområdet samt handläggare inom Skatteverket.

SFS-registret omfattar gällande författningar avseende beskattningsförfarandet och upphävda författningar på området. Författningarna anges med deras nummer enligt svensk författningssamling (SFS). Dessutom upptar registret de till respektive SFS-nr hörande förarbetena, med begränsning till Regeringens propositioner och Riksdagsutskottens betänkanden samt, i förekommande fall, EU-rättsakter. SFS-registret omfattar:

        • skatteförfarandelagen (2011:1244),
        • mervärdesskattelagen (1994:200),
        • lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster,
        • tullagen (2016:253),
        • de till nämnda lagar hörande förordningarna,
        • lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,
        • lag (1994:1547) om tullfrihet m.m. och lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och lagar och
        • förordningar som är föregångare till nämnda författningar samt
        • förordning (1957:515) om fullgörande av deklarationsskyldighet för staten, landsting, kommun, m.m. och
        • lag (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

 

SFS-registret omfattar även:

        • förvaltningslagen (2017:900),
        • dess föregångare förvaltningslagen (1986:223), och
        • förvaltningsprocesslagen (1971:291).

 

Källan till uppgifterna i SFS-registret är Regeringskansliets rättsdatabaser (www.regeringen.se). Därmed är SFS-registret tämligen omfattande historiskt sett från 1950-talet till nutid. Beträffande mervärdesskattelagen och tullsystemet omfattar registret inte bara SFS-nr för förfaranderegler, utan även för materiella bestämmelser.

Boken med SFS-registret är inte uttömmande, utan är tänkt att ge en historisk ”SFS-överblick” i förevarande hänseenden. Eftersom historiken är svår att följa, ska schemat på sidan 12 i boken ge den funktionen av ett verktyg för att finna olika SFS avseende framför allt beskattningsförfarandet. Med anledning av momsreformen den 1 juli 2023 har jag uppdaterat det schemat i en artikel i Balans fördjupning (publicerad 2023-12-08), vilken återfinns här.

 

  • Dessutom ger jag en viss historisk överblick av skattesystemet i Sverige i boken Skatt i skrattspegeln, 012Röd (men den boken är i första hand till för att roa läsaren).

 

Copyright 2025 © All rights reserved by Björn Forssén